Träningsinriktning

På blå nivå, även kallad Lära sig träna,
På blå nivå ska utövarna introduceras för generella idrottsfärdigheter genom innebandyspel, där glädje och individuell utveckling är i fokus. Det är ditt ansvar som ledare att utveckla dessa färdigheter hos individerna, där individuell utveckling kommer före strävan att vinna. Fokus ligger på att utveckla grundläggande atletiska och tekniska färdigheter samt en god självkänsla och självförtroende.

Under perioden 8-12 år upplever utövaren sin viktigaste fas vad gäller motorisk inlärning. Långsam längdtillväxt, nervsystemets snabba utveckling och en större aktivitet i de mindre muskelgrupperna ger utövaren idealiska förutsättningar till rörelseinlärning av mer finmotorisk karaktär. Ett större utrymme ska därför ges till mer grund- läggande atletiska rörelsefärdigheter.

Perioden bör av samma anledning ses som idealisk vad det gäller individuell teknikinlärning. Utnyttja därför denna tid genom att öva, repetera och automatisera tekniska färdigheter med boll och klubba. I samspelet med lagkamrater – utnyttja med fördel mindre ytor och spelplan, exempelvis smålagsspel. Spelformen är ett utmärkt exempel på hur man effektivt integrerar teknikövning med lagspel då det ”tvingar” fram tekniska färdigheter, rörelser och snabbare beslut för utvecklingen av individens speluppfattning.

Känslan för gruppen och det sociala samspelet växer sig allt starkare. Använd den genom att samtala om betydelsen för gruppen, lagkamrater, laganda och att kunna kommunicera i gruppen.

Barnidrott skall vara allsidig

Samhällsutvecklingen bidrar inte till att stimulera barns fysiska aktivitetsnivå, snarare tvärt om. Barnen passiviseras genom ökad förekomst av tv-spel, datorer och tv-tittande. Kroppslig inaktivitet utgör inte bara en hälsorisk utan begränsar också utvecklingen av fysiska egenskaper som kroppskontroll, koordination, kondition, snabbhet och styrka som är viktiga egenskaper för en innebandyspelare. En annan samhällstendens är att barn och ungdomars fritid allt mer spenderas i organiserade former. Detta har en begränsande påverkan på barnens fria lek och initiativförmåga. Barnens fritid blir således allt mer vuxenstyrd. För att kompensera den minskade fritiden bör innebandyträningarna utformas med inriktning på att erbjuda varje barn en varierad rörelseerfarenhet. Vetskapen om att många barn dessutom bara ägnar sig åt en eller möjligen två idrotter ökar vårt ansvar att erbjuda ett större rörelseutbud.

Att utveckla koordinationen är att hela tiden prova på nya rörelser, nya kombinationer av rörelser, nya moment och nya situationer. När träningsövningarna blir en vana, har de förlorat sin koordinationsmässiga utmaning. Utmaningen existerar inte längre när idrottaren bemästrar en övning fullt ut. Ett bra sätt att utveckla sina koordinationsövningar på är att öka kraven på rytm, balans och antal mot-/medspelare.